Kammarvattenproduktionen
I ett normalt fungerande öga sker avflödet bl.a. via den främre kammarvinkeln. I ett friskt öga är nybildning och avflöde av kammarvatten lika och trycket i ögat hålls på en lagom nivå. Ett förhöjt ögontryck beror ofta på att kammarvätskan inte kan lämna ögat i den takt som den bildas.
Behandlingen som ges vid glaukom syftar alltså vanligen till att sänka trycket i ögat.
Idag finns det flera olika läkemedel att tillgå för att uppnå trycksänkning. De trycksänkande ögondropparna kan delas in i två övergripande grupper på grundval av den verkningsmekanism de har:
Ögondroppar som gör att produktionen av kammarvattnet minskar, betablockerare hör exempelvis till denna grupp. En av fördelarna med betablockerarna är att de initialt sänker trycket effektivt och de är välbeprövade. Betablockerare är inte lämpligt att ta om man har och behandlas för astma och/eller kronisk obstruktiv lungsjukdom. Det finns många olika betablockerare att tillgå. Vissa doseras två gånger dagligen och andra bara en gång om dagen.
Det finns även ögondroppar som gör att utflödet av kammarvätskan ökar. Prostaglandinderivaten är de senast tillkomna preparaten inom denna grupp för behandling av glaukom. Det finns idag tre olika preparat som samtliga är effektiva, har ytterst få biverkningar och doseras en gång per dag.
Ytterligare effekt
För att få ytterligare trycksänkande effekt kan man kombinera olika preparat . Man tar då oftast droppar både morgon och kväll och kanske även två vid samma tillfälle. Om man droppar två droppar vid samma tillfälle är det mycket viktigt att man låter det gå minst fem minuter mellan varje droppe, annars tappar dropparna i effekt.
Ett kombinationspreparat innebär att man i samma droppe har sammanfört två preparat. Detta innebär att det blir betydligt mycket lättare att hantera sina droppar eftersom antalet dropptillfällen kan minskas.
Det finns olika kombinationspreparat som droppas såväl både en som två gånger om dagen.
Att sköta sin behandling
Det är viktigt att sköta sin behandling enligt de anvisningar man fått. Lättaste sättet att komma ihåg sin beandling är att få in det i sina vardagliga rutiner så att man droppar på ungefär samma tidpunkt varje dag. Om man dock skulle missa att droppa en dag fortsätter man bara som vanligt nästa. Man skall inte avbryta behandlingen eller ändra på det som läkaren har skrivit ut.
Upplever man dock att man inte trivs med sina droppar av olika anledningar, exempelvis
- man har många flaskor att hålla reda på
- man upplever biverkningar
- man tycker att flaskan är svår att hålla i
eller andra orsaker, så skall man ta upp detta med sin ögonläkare eller sköterska.
Ofta finns det andra preparat man kan prova. Det är ytterst viktigt att man som patient trivs med sitt preparat och inte slarvar med behandlingen på grund av orsaker som går att ändra på.
Kirurgiska metoder
Som redan nämnts kan glaukom inte botas med vare sig ögondroppar eller med kirurgiska ingrepp. Däremot kan man ofta bromsa sjukdomsförloppet med dessa behandlingar. Kirurgiska insatser görs exempelvis när den önskade trycksänkande effekten med ögondroppar ej är tillräcklig, då patienten har svårt att ta sina droppar eller om patienten får biverkningar som gör att vederbörande inte vill ta sina droppar.
Lasertrabekeloplastik (LTP)
Med denna metod behandlas trabekelverket med laser. Syftet med denna metod är att öka avflödet och därmed minska ögontrycket. Man försöker alltså att få kammarvätskan att passera ut lättare. Lasertrabekeloplastik utförs vid ett mottagningsbesök.
Trabekelektomi
Trabekelektomi är den vanligaste operationen vid glaukom. Ingreppet görs vanligen vid lokalbedövning. En öppning skapas mellan ögats främre kammare och det subkonjunktivala rummet, och kammarvattnet kan lättare lämna ögat och ögontrycket sänks. Operationen utförs vanligen om droppar och/eller laserbehandling inte haft önskad effekt .