Digitala talböcker – DAISY

Konferensen Daisy ”Reading the Future” 2006. Ett par vårvinterdagar i slutet av mars samlades knappa 300 personer i Stockholm för att fira Daisykonsortiets tioåriga historia. DAISY, som betyder Digitalt Audiobaserat InformationsSYstem, är en teknik för att producera och läsa material digitalt.

Tekniken utvecklades i början och mitten av 90-talet av TPB (Tal- och Punktskriftsbiblioteket) i Sverige och är nu en internationell standard. 1996 bildades Daisykonsortiet av nationella talboksbibliotek i skilda länder och nu var det dags att göra en sammanfattning och skåda in i framtiden.

Deltagare kom från olika länder och var bibliotekarier, utvecklare av program och spelare, anställda på syncentraler, specialpedagoger, representanter för synskadade m fl. Konsortiets generalsekreterare inledde med att meddela att TPB´s chef, Ingar Beckman Hirschfeldt, tilldelats årets ”Culture of Sharing Award” ett pris som delas ut till personer som inser vikten av och arbetar för att synskadade världen över ska få tillgång till digitala talböcker. Konferensens innehåll omspände mycket.

Vi fick en kort genomgång av situationen på talboksfronten i Norden. Danmarks Blindebibliotek räknar med att ha allt sitt material digitaliserat 2008. Norsk Lyd- och Blindebibliotek slutade låna ut kassetter helt och hållet redan i november 2005 och i Norge får alla som behöver spelare via staten.

Celia, Finlands motsvarighet till TPB, arbetar med bokklubbar och direkt utlåning till sina låntagare. Island lånar fortfarande ut kassettböcker och har ännu inte börjat med konvertering till Daisy, framför allt pga. att spelare är mycket dyra. I Sverige finns ca 30 000 titlar inlästa som Daisy och det antalet är snart dubblerat. Talbokslåntagarna är fortfarande knutna till sitt lokala bibliotek och spelare förskrivs av landstingen via syncentralerna.

Utvecklingen av spelare går svindlande fort och flera föredragshållare demonstrerade och siade om framtidens uppspelningsmöjligheter. Intressantast var en liten trådlös spelare som en schweizisk representant visade. Den var aningen större än ett kreditkort, hade fem tydliga knappar, vägde 50 gram och kunde användas både med hörlurar och med högtalare.

Hur kommer då boken in i apparaten? Jo, antingen genom att man går till sitt bibliotek och tankar ner den bok man vill låna eller laddar ner den via sin dator. Den finns ännu inte på marknaden men arbetet med trådlös överföring och lätthanterliga spelare är intensivt.

Studerandes och studenters situation belystes också och där framgick att tillgången på läroböcker varierar. Önskedrömmen är att läroböcker ges ut som talböcker samtidigt som den tryckta versionen utkommer; en möjlighet som underlättas av datorprogram som omvandlar text till tal med talsyntes. Utvecklingsmöjligheterna med digital teknik är oändliga och konferensen visade att ett oförtröttligt arbete pågår för att ge synsvaga och blinda tillgång till samma information som seende får.

Britt-Marie Heljedal

Svenska Glaukomförbundet

Denna webbplats är avsedd för patienter, anhöriga och allmänheten.

Granskad/ändrad:

2010-06-21

Granskare:

gunilla.mickelsson@pfizer.com